Med öppna ögon – del 4

Skrivet den 7 Jun, 2011 under Okategoriserade | Inga kommentarer

På bordet framför männen låg en karta. Stora områden var inringade med röd penna, andra märkta med kors. Jag förstod vad de hade att berätta.
”This is a beautiful country. With loving people”, fortsatte mannen. ”We need to keep it this way. You know industry, you know english, you are european, you can talk. They do not listen to us.”
Männens berättelse var genomtänkt, förankrad i tron på ett liv med naturen, av naturen och för familjen och kärleken. Västerländsk ambition och materialism nämndens inte med en stavelse. Tonfallet var icke-dömande. De konstaterade att här behövdes inga maskiner, här fanns arbete för alla ändå, här fanns naturens eget skafferi och här fanns omtanke. Den industrikoncern som, genom mutor och hot, förskansat sig rätten att exploatera och bygga på deras mark måste stoppas.
Under kvällen övertygades jag, berördes jag av dessa människors öden. Jag var beredd att resa med dem blint, för det förtroende jag fått. De hade utsett mig till sitt sändebud. Jag fick ett heligt uppdrag.
Kvinnan bredvid mig följde varje rörelse jag gjorde, varje nick, varje bokstav jag uttalade. Hon lade handen på min arm som för att försäkra sig om min närvara, för att vara säker på att det jag hörde tog plats i både själ och sinne, långt inne i hjärtat. Hon förankrade männens ord i min kropp.
Efter timmar av beskrivande, ritande och förklarande föll tystnaden. Jag såg på dem som om jag såg mina bröder för första gången. I bakgrunden flöt floden långsamt vidare. En dimma av rökelse slog sig ner vid bordet. Jag bjöds dryck, mat och ännu mer att dricka. Glasen fylldes på, flaskor tömdes. Som om jag satt bland vänner jag känt hela livet, människor som litade på mig. Klirr, klang. Skratt och sorl.

Lämna en kommentar