Knowing me knowing you ahaa…

Skrivet den 26 Apr, 2011 under Okategoriserade | Inga kommentarer

”Fanns inte internet?” sa sonen. Jag försökte säga något så patetiskt som att ”när jag var i din ålder…” Det var då jag insåg att han tror att allt alltid varit så som han alltid har haft det. Eller… egentligen vet han men hur lätt kan det vara att förstå något som man själv inte har upplevt? Krig, sorg, förnedring, skam eller passionerad kärlek. Allt måste upplevas för att man ska förstå.  

En typisk 70-talsprodukt. Det är vad jag är. När ABBA vann med Waterloo satt jag en halv meter framför tv:n och grät av lycka. Tv-kannan var urdrucken, Hyland hade nästan gått i pension, jag hade tjatat mig till ett par v-jeans och mammas glasögonbågar var något böjda uppåt vid tinningarna. Min pappa drack grogg och mina bröder byggde med mekano. I skolan fick vi lära oss att stå på led och ackompanjerade av frökens orgelspel sjöng vi varje morgon en psalm. Hur kan jag bäst berätta om detta?

Jag har just hittat en ny skrivarutmaning. I miljöer från 70-talet känner jag igen mig. Jag älskar till exempel Susanna Alakoskis böcker från den här tiden och jag önskar att jag kunde få flytta tillbaka en stund, få vara där igen. Bara för att riktigt observera hur det var, hur det såg ut, hur det doftade, vad folk pratade om? Det var annorlunda – så 70-tal. Jag såg en gammal reklamfilm, gjord av Gul&Blå, där kunder intervjuades. De unga killarna pratade som om de läste ur en skolbok, eller läste upp ett telegram i radion. Det är när man ser tillbaka som man inser hur mycket som förändrats. Och hur kan man berätta och levandegöra detta för dem som inte var med?

Lämna en kommentar