En kritiker på skrivbordet – tre dagar kvar

Skrivet den 16 Feb, 2011 under Okategoriserade | En kommentar

Han står där med pekfingret i luften och försöker säga saker till mig. I sin svarta kappa och sin konstiga hatt. Min kritiker. Han säger: ”Varför tror du att du ska klara det här? Du kommer aldrig att bli något. Glöm det där, ta ett vettigt jobb istället.” Gud, vad han tjatar. Men när jag nu flyttat ut honom på skrivbordet istället för att bära runt på honom längst där inne så är det betydligt lättare att ignorera honom, lägga en servett över honom, säga att ”ja, ja jag hör vad du säger men jag har inte tid nu.”

Tre dagar kvar och jag kanske hinner i mål med min historia. Nu har Karlfeldt hittat fröken Anderssons son och Patrick har lättat sitt hjärta för Anna. Upplösningen smyger så sakta på. Och med alla trådarna på plats är det inte så många lösa att hålla i minnet längre. Vem vet jag kanske kan starta redigeringsarbetet av ett manus på resan?

1 Kommentar

  1. Ann
    27 februari, 2011

    Aha, din har svart kappa och konstig hatt. Min heter Adrian och är en fågel som hackar med sin vassa näbb så fort han kommer åt.

    Reply

Lämna en kommentar